Kognitiva sjukdomar i fokus – intervju med Aron Sjöberg från Demensdagarna

Vad hoppas du att deltagarna på Svenska Demensdagarna tar med sig från din föreläsning?
Svenska Demensdagarna är Sveriges största konferens för personal som arbetar inom demensområdet. Över 1.600 personer deltog på årets konferens! Min förhoppning med föreläsningen var att förmedla grundläggande kognitionskunskap och förhoppningsvis kunna nyansera bilden av vad kognition egentligen är, hur vi kan förstå vad det innebär att drabbas av kognitiva funktionsnedsättningar och vad man som personal behöver tänka på i mötet med en person som är drabbad av en kognitiv sjukdom.

Neuropsykologer är helt nödvändiga för att utreda och diagnostisera kognitiva sjukdomar! Att objektivt fastställa att det föreligger kognitiva funktionsnedsättningar är ett av två grundläggande diagnoskriterier som måste vara uppfyllt för att kunna ställa diagnos och då är en psykometrisk testning den metod vi har att tillgå. Enklare screeningstest som MMSE eller MoCA har bristande sensitivitet och specificitet, speciellt för personer som är tidigt i sjukdomsförloppet eller där det finns andra faktorer som påverkar, till exempel i form av hög eller låg premorbid förmåga eller annan komorbiditet.

Hur ser du på neuropsykologens bidrag i teamet kring kognitiva sjukdomar jämför med andra professioner?
Psykologer i allmänhet (och neuropsykologer i synnerhet) är den profession som är bäst lämpad att genomföra kognitiva bedömningar! Vi har både teoretisk kunskap om kognition och psykometri samt träning i att administrera psykologiska test. Vi har också en unik kompetensprofil som ger oss förståelse för hur testresultat bör tolkas och vilka andra faktorer som kan påverka ett testresultat.

Vilka utmaningar möter du som neuropsykolog inom en liten sjukvårdsregion som Gotland och vilka möjligheter finns det där?
Region Gotland är Sveriges minsta sjukvårdsregion men har också en av Sveriges äldsta befolkning. Det gör att vi har många gotlänningar med både begynnande kognitiv svikt och mer allvarlig kognitiv sjukdom! På grund av vårt geografiska läge ute i Östersjön har vi inte tillgång till vissa undersökningsmetoder som SPECT och PET vilket hade underlättat i utredningsprocessen. Vi har också väldigt små verksamheter vilket innebär en ökad sårbarhet. Ingen på min egen mottagning har till exempel en heltidstjänst och jag är den enda psykologen inom verksamhetsområdet! En fördel är att vi har låg personalomsättning och ett bra teambaserat arbetssätt!

Hur kan vi bättre tillvarata neuropsykologisk kompetens inom vården för personer med kognitiva sjukdomar?
I Sverige ställs de flesta demensdiagnoser efter en basal utredning i primärvården och bara en mindre del av patienterna utreds på specialistnivå på en minnesmottagning eller kognitiv mottagning. I primärvården görs kognitiva bedömningar främst av andra yrkesprofessioner som arbetsterapeuter, sjuksköterskor och läkare. Jag önskar att fler psykologer inom primärvården skulle bli involverade i utredning av kognitiva sjukdomar och även att erbjuda behandling och andra insatser för dessa patientgrupper. I Sverige är prevalensen för demenssjukdom 130.000-150.000 (varje år beräknas 20.000-25.000 personer insjukna) så det är stora patientgrupper det handlar och primärvårdspsykologer är en underutnyttjad resurs.

Do it! Kunskap om neuropsykologi, hjärnans funktion och hur kognitiva funktionsnedsättningar kan påverkar en individ är värdefullt oavsett var man väljer att arbeta. Neuropsykologisk kompetens ger inte bara redskap att arbeta med utredning och diagnostik utan också bättre förutsättningar att bedriva psykologiskt behandlingsarbete. Dessutom är neuropsykologer den trevligaste typen av psykologer (vilket alla som har varit på SNPF:s årliga konferens kan intyga)… 🙂