Marika Möller är leg. psykolog, docent i klinisk neurovetenskap, adjungerad lektor i neuropsykologi och biträdande studierektor för forskarutbildningen vid KI på Danderyds sjukhus. Marika är tillsammans med Stina Hedström och Jonas Stenberg en av tre som tilldelats stipendium (10.000:-) ur SNPF:s stipendiefond 2023. Här berättar hon om deras forskningsprojekt: Kognitiv funktion efter covid-19.
För patienter som intensivvårdats för en svår covid-19 har man kunnat fastställa att det är vanligt med långvariga kognitiva nedsättningar men för de som upplever kvarstående kognitiva problem efter en mildare infektion har man ännu inte kunnat fastställa vetenskapligt huruvida dessa problem är relaterade till infektionen. En viktig orsak till detta är metodologiska brister såsom avsaknad av kontrollgrupp och att man endast använt sig av screeninginstrument som inte är tillräckligt känsliga för diskreta nedsättningar.
Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Danderyds sjukhus utreder och rehabiliterar patienter med långvariga kognitiva besvär efter mild covid -19 infektion. För att öka förståelsen för hur långvariga kognitiva besvär efter mild covid-19 ter sig startar vi upp ett doktorandprojekt. Projektet syftar till att kartlägga patientgruppens kognitiva funktioner med hjälp av neuropsykologiska tester samt med hjälp av självrapporterade kognitiva undersöka hur symptom utvecklas över tid. Alla patienter som ingår i studien (n=100) genomgår en neuropsykologisk utredning och blodprovstagning för hjärnskadekänsliga biomarkörer. En subgrupp av patienter (n=30) undersöker vi även hjärnaktivitet och konnektivitet med hjälp av funktionell magnetkameraundersökning. Vi kommer också att testa 30 icke-symptomatiska kontroller för jämförelse.
Datainsamlingen är pågående. På mottagningen har vi idag utrett över 80 patienter med neuropsykologiska tester, varav drygt 50 även inkluderats i studien. Kliniskt ser vi påverkan på funktions- och aktivitetsnivå hos drabbade individer.
En fördjupad neuropsykologisk utredning kan ge en mera nyanserad bild av långvariga kognitiva funktionsnedsättningar eftersom den på ett mera nyanserat sätt kan ta höjd för förväntade kognitiva funktioner utifrån estimerad premorbid nivå, jämfört med sedvanliga screeningtest. Studien kan också bidra till ökad kunskap om underliggande psykopatologiska mekanismer och bidra till bättre matchade rehabiliterande insatser. Eftersom patientgruppen är stor och bemötandet i hälso- och sjukvården idag är ojämlikt och godtyckligt, till stor del på grund av att kunskap om tillståndet saknas, kan studien i förlängningen bidra till minskat lidande och en mera jämlik vård för patientgruppen.