Sök Stäng

Recension: How emotions are made – The Secret Life of the Brain

Titel: How emotions are made – The Secret Life of the Brain.

Svensk upplaga: Så skapas känslor: hjärnans hemliga liv. (översättning: Sara Lindberg Gombrii).

291 sidor, exklusive bilagor.

Författare: Lisa Feldman Barrett.

Förlag: Mariner Books

Jag har läst den engelskspråkiga versionen av Lisa Feldman Barretts rätt så omtalade bok. Lisa Feldman Barrett föddes 1963 i Ontario, Kanada, doktorerade i klinisk psykologi vid Waterloo Universitetet 1992. Hon är nu professor vid North-eastern University i Boston, USA. Hennes emotionsforskning är väl underbyggd och hon är bl. a. redaktör tillsammans med Michael Lewis, Jeannette M Haviland-Jones för fjärde upplagan av Handbook of Emotions (2016), Guilford Publications.

Första kapitlet i ”How emotions are made” beskriver att emotionella upplevelser beskrivs olika av skilda individer, en emotionell granularitet. Boken ägnar en hel del utrymme till att kritisera det Feldman Barrett kallar den traditionella synen på emotioner. De flesta psykologstudenter har stiftat bekantskap med teorier om emotioner av bl. a. Silvan Tomkins och Paul Ekman. I den teoritraditionen beskrivs emotion som specifika tillstånd där bl. a. Ekman anger sex specifika ansiktsuttryck som ansågs spegla emotionella grundtillstånd. I kontrast till denna uppfattning argumenteras i boken att våra emotioner är skapade eller konstruerade (constructed). Variation är normen för emotion, exempelvis rädsla har ingen entydig form i ansiktsuttryck eller annan beteendeyttring. ” ..the body’s orchestra of internal organs can play many different symphonies during happiness, fear, and the rest” (sid. 14)

Med det sagt, innebär det inte att emotioner skulle vara en illusion eller slumpmässiga, utan att samma kategori av emotion innefattar olika kroppsliga reaktioner i skilda sammanhang för samma individ eller bland skilda individer. Feldman Barrett drar slutsatsen att hjärnan har flertalet “vägar” att skapa t ex. emotionen rädsla. Därmed ifrågasätts att amygdala skulle vara lokaliserat område för rädsla. Området amygdala är dock övertygande beskriven i flertalet studier som en väsentlig del i hjärnans nätverk för emotionell bearbetning. I dag är det mer ovanligt att betona särskilda hjärncentra för olika sammansatta funktioner utan snarare se informationshantering i form av nätverk. Feldman Barrett ifrågasätter inte den aktuella uppfattningen om hjärnans arbete i nätverk men beskriver en förskjutning. Hon menar att emotioner skapas i hjärnan med tonvikt på förutsägelse och kategorisering. Att emotionella aspekter lärs in ses bl. a. för beteendeuttryck för emotion, t.ex att ett leende uttrycks olika i skilda kulturer och under olika historiska skeenden.

Ett centralt begrepp i boken är vår ”body budget”; vår energi och dess påverkan på interoceptionen, dvs. kroppsliga sensationer som vi försöker tolka och värdera. Affekt är hjärnans gissning utifrån kroppens tillstånd eller energibalans. I boken (sid. 74) ges exempel på en studie från Israel där man fann att domare var signifikant mer benägen att neka permission för en intern om förhöret skedde strax innan lunch.

Teorin om konstruerade emotioner medför tre nödvändiga komponenter:

  1. Interoception – upplevelser av vårt inre affektiva status.
  2. Mentala begrepp som kan kategorisera upplevda sensationer till emotioner.
  3. Social delaktighet där inlärning och delande av emotioner kan ske.

Språk är därmed en central faktor för att kategorisera i emotioner. När vi tolkar skeenden använder vi ord och konstruerar därmed det vi kallar emotioner. ”Emotions are not reactions to the world; they are your constructions of the world”. (sid. 104) I boken diskuteras den granularitet som antas finnas i de yttringar som vi kategoriserar som stress, smärta, ångest och depression. Lisa Feldman Barret skriver i en sammanfattande mening: “So, now you know how emotions are made in the brain. We predict and categorize.” (sid. 126)

En intressant positiv konsekvens utifrån Feldman Barretts teori är möjligheter till förändringar av våra emotionella konstruktioner. Se exempelvis artikel om emotionsfokuserad terapi i psykologtidningen 19 mars 2019 (”EFT – att arbeta aktivt med känslor”).

Det finns flera recensioner av boken ”How emotions are made” med lite varierande omdömen. Peter Örn skriver i psykologtidningen 2018-05-03 (”Att skapa känslor”):

”Amygdala har inte den betydelse för bland annat rädsla som många hävdar. Det finns inga inbyggda, medfödda känslor som kan härledas till neurologiska kretsar på specifika platser i hjärnan och som triggas av yttre stimuli.” I artikeln finns också en länk till Lisa Feldman Barrets TED talk. https://www.youtube.com/watch?v=0gks6ceq4eQ

Pär Snaprud skriver i tidningen Forskning & framsteg 2017-05-19 (”Irriterande läsning om känslor”) med lite mer nedtonad entusiasm och en önskan om en klarare beskrivning av hur känslorna fungerar.

Psykologen Jonas Hjalmar Blom har skrivit en gedigen sammanfattning och recension av boken på sin blogg. En text som jag varmt rekommenderar ifall ni vill ha en bra beskrivning av bokens innehåll: https://www.jonashjalmarblom.com/blog/2018/6/4/s-skapas-knslor

 

Lars Jacobsson, Leg. psykolog, specialist i neuropsykologi/ Fil Dr.