”Neurocognitive function following out-of-hospital cardiac arrest” – rapport från Erik Blennow Nordströms disputation

nov 24, 2022

Psykolog Erik Blennow Nordström, anknuten till Rehabiliteringsmedicin vid Skånes universitetssjukhus samt forskargruppen Centrum för hjärtstopp vid Lunds universitet, försvarade den 11 november sin doktorsavhandling med titeln “Neurocognitive function following out-of-hospital cardiac arrest”.

Erik Blennow Nordström inledde med att ge publiken, som deltog både på plats och via videolänk, en överblick över forskningsfältet. En central fråga ur rehabiliteringsperspektiv är vilken funktionspåverkan en person som överlevt ett hjärtstopp får, och hur detta ska hanteras. Konventionell kardiologisk rehabilitering fokuserar ofta på de fysiska konsekvenserna, men många hjärtstoppsöverlevare behöver sannolikt också neurologisk rehabilitering. Detta eftersom hjärtstoppet (något förenklat) ofta leder till hypoxisk hjärnskada och kognitiv påverkan. Problemet är att forskningslitteraturen är splittrad kring vilken typ av kognitiva nedsättningar som förekommer och i vilken utsträckning – det finns ingen konsensus kring när eller hur kognition ska mätas, menar Erik Blennow Nordström.

Blennow Nordströms doktorandstudier har därför syftat till att undersöka olika mätmetoder för kognitiv påverkan och hjärnskada efter hjärtstopp. Ett nytt anhörigskattningsinstrument har validerats, och skattningar från både kliniker, patienter samt anhöriga har korrelerats mot biologiska hjärnskademarkörer. Han har dessutom genomfört en stor studie med ett omfattande neuropsykologiskt testbatteri, för att ge klarhet i de kognitiva konsekvenserna efter hjärtstopp. En slutsats är att kognitiva svårigheter är relativt vanliga och verkar vara mest uttalade inom kognitiv processhastighet, minne och exekutiv funktion. Många överlevare klarar sig dock utan kognitiv påverkan. En annan slutsats är att olika mätmetoder (såsom skattningar, kognitiva screeninginstrument) i det kliniska beslutsfattandet bör komplettera varandra, då de korrelerar förhållandevis svagt.

Opponenten Caroline van Heugten, professor i klinisk neuropsykologi vid University of Maastricht, bidrog till en mycket intressant akademisk diskussion som ofta berörde frågor av relevans för neuropsykologin i stort. En sådan fråga rörde hur valida olika typer av skattningsinstrument är för att mäta kognition, och i synnerhet huruvida självskattningar eller anhörigskattningar ger den mest rättvisande bilden. Ett intressant kliniskt perspektiv som framkom var att hjärtstoppsöverlevare kan tänkas fokusera på just att de överlevt, och i ljuset av detta underskatta de kognitiva konsekvenserna. Liksom för andra patientgrupper med förvärvad hjärnskada är det dessutom sannolikt så att patientgruppen kan ha svårigheter med insikt, även om detta inte bekräftats i någon studie ännu. En annan diskussion berörde det något svindlande steget mellan en biologisk hjärnskademarkör som kan mätas med ett enkelt blodtest och hur denna relaterar till kognitiv funktion, uppmätt med exempelvis kliniska skattningar.

Erik Blennow Nordström fick också försvara sitt urval av testinstrument, vilket markerade att forskningsfältet är relativt outforskat då visst urval bara har kunnat göras på basis av tester generellt sensitiva för hjärnskada, inte för hjärtstoppspatienter specifikt. Förhoppningen är att det i framtiden ska finnas nationella riktlinjer för ett neuropsykologiskt testbatteri vid misstänkt kognitiv påverkan efter hjärtstopp.

Även betygsnämnden lyfte flera intressanta perspektiv, där både hjärnanatomi och etiskt förhållningssätt mot patientgruppen var ämnen som berördes. Blennow Nordström fick svara på huruvida den kognitiva nedsättningen efter hjärtstopp generellt kan betraktas som global eller specifik. Mycket pekar mot att nedsättningen ofta är global med tanke på antalet domäner och hur stor del av hjärnan som verkar beröras, men Blennow Nordström lämnar en öppning för att kognitiva domäner såsom det episodiska minnet kan vara extra känsligt för påverkan. Han fick också frågan vad klinikern ska säga till patienten som precis överlevt ett hjärtstopp – bör denne som standard delges att det finns sannolikhet för kognitiv påverkan? Blennow Nordström framhöll en balans mellan att inte skapa onödig oro och att ge patienten väl avvägd information om möjliga konsekvenser.

Avslutningsvis delade Erik Blennow Nordström med sig av tankar kring olika spår att fortsätta på med sin forskning – exempelvis vill han gärna studera fler emotionella faktorer kopplade till de kognitiva i patientgruppen, och relatera detta till rehabiliterande insatser.

Avandlingen finns att läsa via följande länk: https://lucris.lub.lu.se/ws/portalfiles/portal/124738932/Avhandling_Erik_Blennow_Nordstr_m_WEB.pdf

 

Edvard de Fine Licht
Lokalredaktör SNPF Södra regionen

Etiketter: disputation