Sök Stäng

Föreläsning i samband med Norra regionens årsmöte 2020

Nina Karalija, PhD, Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet

Under rubrik ”Förlust av dopamin i den åldrade hjärnan: länkar till kognition, hjärnans struktur och funktion” gav Nina Karalija en spännande översikt av neuropsykologiskt relevanta utfall från den longitudinella studien Cognition, Brain, and Aging (COBRA).

COBRA-studien är ett internationellt samarbetsprojekt där forskare från Umeå (Lars Nyberg, Katrine Riklund), Karolinska Institutet i Stockholm (Lars Bäckman, Martin Lövdén) och Max Planckinstitutet i Berlin (Ulman Lindenberger) med hjälp av hjärnavbildning studerar dopaminförlust samt hjärnans struktur och funktion i förhållande till kognitiva funktioner hos en stor (n = 181) representativ grupp äldre (64-68 år), friska individer över tid (tre mättillfällen med 5 års intervall). Studien omfattar även mått på livsstil och genetik.

I nuläget har studien just avklarat det andra mättillfället och Karalija presenterade både resultat från den första omgången samt vissa preliminära resultat från den första uppföljningen. I denna översikt ingick bland annat stöd för att det finns ett positivt samband mellan dopamin D2-receptorer i caudate och hippocampus och episodisk minnesförmåga (Nyberg et al., 2016), samt att detta samband i viss mån kan vara avhängigt variationer i två typer av gener som räknas som betydelsefulla för hippocampusbaserat episodiskt minne (Papenberg et al., 2019). Med andra ord så var god minnesförmåga vid första mättillfället inte bara relaterat till en bra dopamintillgång utan även till genetisk predisposition. Vidare kunde Karalija och medarbetare se att den grupp äldre med bäst förutsättningar också hade en högre utbildningsnivå (Papenberg et al., 2019), vilket alltså kan vara en skyddande faktor. Karalija gav även exempel på hur en god kardiovaskulär hälsa, som indikerat av blodtryck, body mass index (BMI), rökning och medicinering, också kan vara betydelsefullt eftersom COBRA-studien visar att kardiovaskulär risk var kopplat till lägre dopaminreceptornivåer och blodflöde i hjärnan samt sämre minnesprestation vid det första mättillfället (Karalija et al., 2019). Slutligen rapporterade Karalija även lite preliminära longitudinella resultat från det andra mättillfället, fem år efter den första insamlingen, där tydliga åldersrelaterade hjärnförändringar bland annat gällande ventrikelförstoringar, uppkomst av lesioner, och sänkta dopaminreceptornivåer kunde konstateras. Åldersrelaterad kognitiv försämring utgör ett växande och kostsamt folkhälsoproblem och det finns ett behov av kunskap om mekanismerna som bidrar till att styra detta förlopp och vad som kan vara hälsobefrämjande faktorer. COBRA-studien tycks vara på väg att generera ny, väl underbyggd och viktig information om bakomliggande hjärnmekanismer kopplade till kognitiv försämring, samt hur livsstilsfaktorer kan verka skyddande. Detta kommer att vara betydelsefull kunskap i arbetet med att utveckla relevanta interventioner för att motverka kognitiv försämring hos den åldrande populationen.

 

Erik Domellöf, Leg. psykolog, docent i psykologi

 

 

Referenser

Karalija et al. (2019). Cardiovascular factors are related to dopamine integrity and cognition in aging. Ann Clin Transl Neurol 6:2291-2303.

Nyberg L et al. (2016). Dopamine D2 receptor availability is linked to hippocampal-caudate functional connectivity and episodic memory. PNAS 113:7918-23.

Papenberg G et al. (2019). The influence of hippocampal dopamine D2 receptors on episodic memory is modulated by BDNF and KIBRA polymorphisms. J Cog Neurosci 31:1422-29.