Sök Stäng

”Svenska neuropsykologers instrumentanvändning och kliniska utredningspraktik – En tioårsuppföljning”

I början av 2020 kontaktades SNPF av två psykologstudenter vid Karlstads Universitet, Matilda Nyström och Sara Ehnroth, för att få hjälp med att hitta deltagare till sin examensuppsats om svenska neuropsykologers utredningsarbete! Många av föreningens medlemmar deltog i undersökningen.

Syftet med examensuppsatsen var att replikera den kartläggning som Jennie Billman och Odd Berg gjorde 2009 av svenska neuropsykologers utredningsarbete, praktik och instrumentanvändning (https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:338100/FULLTEXT01.pdf) för att se vad som hänt de senaste 10 åren vad gäller svenska neuropsykologers arbete avseende testanvändning och kliniskt utredningsarbete.

Examensuppsatsen (”Svenska neuropsykologers instrumentanvändning och kliniska utredningspraktik – En tioårsuppföljning”) blev klar och godkändes sommaren 2020.

Hela examensuppsatsen finns att ta del på DIVA (http://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1447704) och artikelförfattarna har sammanfattat sina resultat nedan:

Studien syftade till att kartlägga svenska neuropsykologers instrumentanvändning och kliniska praktik samt undersöka stabiliteten under en tioårsperiod.

En internetbaserad enkät skickades ut till medlemmarna i Sveriges Neuropsykologers Förening. Respondenterna var 86 psykologer (svarsfrekvens 11.4 %) som i genomsnitt varit legitimerade i 15.5 år. En tredjedel var utbildade specialister. Urvalsgruppen bestod av 75 % kvinnor och 25 % män och medelåldern var 47.2 år.

Resultaten visade att (a) neuropsykologiskt utredningsarbete och rehabilitering ägnades mest arbetstid; (b) en utredning tog i snitt 20.2 h/vecka och 5.2 utredningar genomfördes i snitt per månad; (c) de flesta arbetar inom vuxenhabiliteringen-/rehabilitering och vuxenpsykiatrin; (d) möter unga-vuxna och vuxna klienter; (e) och arbetar med diagnosgrupperna ADHD, inlärningssvårigheter samt autism; (f) de fem mest frekvent använda testinstrumenten var Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS), Delis-Kaplan Excutive Function System (D-KEFS), Rey Complex Figure Test (RCFT), Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC) samt Wechsler Memory Scale (WMS); (g) de mest frekvent utredda förmågorna var uppmärksamhet, kognitiv snabbhet, visouspatial förmåga, exekutiva funktioner samt verbalt arbetsminne; (h) vanligaste informationskällorna var medicinsk/psykiatrisk historia, beteendeobservationer, testdata och psykisk status; (i) orsaker till instrumentval var goda psykometriska egenskaper och förtrogenhet med instrument; (j) den vanligaste utmaningen var att instrument saknar ekologiskt/predicerande egenskaper och att respondenterna inte upplever sig ha tillräcklig transkulturell kompetens.

Jämfört med 2009 dominerar likheterna men några skillnader sågs. En kartläggning för att bedöma stabiliteten i instrumentanvändning de senaste tio åren har inte tidigare belysts i en svensk kontext. Studiens implikationer synliggör behovet av att höja den transkulturella kompetensen inom yrkeskåren samt att hitta metoder som fångar den ekologiska aspekten i utredningsarbetet.

SNPF tackar Matilda Nyström och Sara Ehnroth för deras viktiga bidrag till ny kunskap om neuropsykologers arbete!