Sök Stäng

Stipendium 2020: Utökad långtidsuppföljning av neonatala högriskbarn

Att födas prematurt och/eller att drabbas av sjukdom i neonatalperioden ökar riskerna för framtida, ofta komplexa, sensoriska, motoriska och intellektuella funktionsnedsättningar. Det innebär också en ökad risk för neuropsykiatriska tillstånd. I Sverige finns ett uppföljningsprogram för barn med neonatal morbiditet som medför kända risker för utvecklingsavvikelser (Neonatalföreningen, 2015). Vid 2 års (korrigerad) ålder genomförs den första standardiserade neuropsykologiska undersökningen, med Bayley Scales of Infant and Toddler Development – Third Edition, samt en screening för tecken på autism, med Modified Checklist for Autism. Vid 5,5 års ålder genomförs kognitiv funktionsbedömning med Wechsler Preschool and Primary Scale of Intelligence – Fourth Edition, samt bedömning av barnets psykiska hälsa med Strengths and Difficulties Questionnaire. I Lund, med södra Sveriges sjukvårdsregion som upptagningsområde, genomfördes under år 2019 ca 200 psykologtestningar enligt uppföljningsprogrammets riktlinjer.

Tidig identifikation av utvecklingsavvikelser är en avgörande faktor för möjligheten att etablera tidiga interventioner, som kan förbättra barnets prognos. Psykologtestningen i uppföljningsprogrammet utgör en betydelsefull screening. Barn som bedöms visa tecken på utvecklingsavvikelse remitteras till lämplig vårdinstans för vidare utredning, diagnosticering och intervention. Ungefär hälften av samtliga psykologbedömningar som görs i Lund resulterar i någon form av åtgärd. Samtidigt finns det en grupp riskbarn som, enligt läkarbedömningar vid uppföljningstidpunkter före 2 år tillika föräldrarnas uppfattning, följer en helt normal utveckling och som sedermera utfaller symtomfria vid testning. Dessa barn genomgår ändå samma resurskrävande psykologtestning.

Den aktuella studien ämnar undersöka om det tidigt och med tillförlitlighet går urskilja barn med misstänkta utvecklingsavvikelser från barn med normalutveckling. På sikt kan sådan kunskap utgöra underlag för förbättringar och effektiviseringar av det befintliga uppföljningsprogrammet.

En kombination av följande mått vid 12 och 18 månaders (korrigerad) ålder kommer att utforskas som potentiella prediktorer för utvecklingsnivå vid 2 års (korrigerad) ålder:

Adaptivt beteende mätt med Adaptive Behavior Assessment System, Third Edition (ABAS-3), föräldramående mätt med Parenting Stress Index (PSI), tidig neuropsykiatrisk symtomatologi mätt med ESSENCE-Q, barnets generella utveckling mätt med Ages and Stages Questionnaire 3 (ASQ-3) och hälsorelaterade symtom mätt med Pediatrics quality of life Infant scale (Peds QL).

Studien inkluderas i ett longitudinellt forskningsprojekt som ämnar följa neonatala högriskbarns neuropsykologiska utveckling 0-10 år. Studien kommer att resultera i minst ett vetenskapligt arbete. Ansvariga och genomförande av studien är Emma Englund, Leg psykolog och Specialist i Neuropsykologi, samt Johanna Månsson, Leg Psykolog och Fil dr.