Sök Stäng

Riksstämman 2020: Spegelneuron – den neurala basen för empati?

Keynote lecture: The mirror mechanism: The neural basis of empathy Giacomo Rizzolatti, senior researcher, University of Palma

Spegelneuronens grand old man Giacomo Rizzolatti besökte Sveriges Neuropsykologers Förenings riksstämma för tredje gången i föreningens historia. Jag som inte varit med tidigare tyckte att det var häftigt att få höra historien från början om spegelneuron från upphovsmannen själv. Detta begrepp som vi har mött i de stora grund­böckerna på psykologutbildningen, i psykoterapilitteratur och inom modern hjärnforskning. Begreppet har fått ett oerhört stort genomslag i neuropsykologisk forskning och i populär­vetenskapliga sammanhang. En sökning på ”mirror neuron” i de samlade databaser som är tillgängliga vid Karoliska institutets bibliotek ger 26 774 träffar.

Upptäckten av spegelneuron (MNS av eng. Mirror Neuron System) har legat till grund för förståelsen av grundläggande strukturer i hjärnan vid kognitiva processer vid modellinlärning och när vi försöker förstå intentioner hos andra (se Rizzolatti, Fogassi, & Gallese, 2006, för en lätttillgänglig senare sammanfattning). Deras resultat har lett vidare till forskning inom skilda områden såsom spädbarnets förmåga att förutse intentioner (Del Bianco, Falck-Ytter, Thorup, & Gredebäck, 2019), social kognition (Wang, Metoki, Alm, & Olson, 2018) och emotion (Jeon & Lee, 2018). Men MNS roll i system för emotionella processer, språk och vid autism har misstolkats (Rizzolatti & Sinigaglia, 2010) debatterats och MNS roll i nämnda sammanhang är fortsatt oklar (se bl a Fitzgibbon et al., 2016; Vivanti & Rogers, 2014). Kanske har spegelneuronens breda populärvetenskapliga genomslag gjort att man velat koppla systemet till en mängd cerebrala system för kognition på ett sätt som går för långt i förhållande till den roll man först fann att de hade; att förstå och lära sig motoriska sekvenser samt intentioner hos andra individer. Giacomo håller sig i sin föreläsning till resultaten från sin grundforskning och gör inga större utblickar och på frågan om spegelneuronens roll i autism menar han att det inte går att svara närmare då autism är en så bred diagnos som inrymmer allt från begränsade nedsättningar inom social funktion till allvarliga hjärnskador. Detta är lite av en besvikelse då han skrivit artiklar som verkligen tar ut svängarna där författarna kopplar neuropsykologisk forskning till psykoanalytisk teori (Rizzolatti, Alberto Semi, & Fabbri-Destro, 2014).

Rizzolatti beskrev i sin föreläsning hur de i experiment för att undersöka hur olika rörelser var representerade i motorcortex hos makaker upptäckte att neuron signalerade på likvärdigt sätt när makakerna såg samma rörelser utföras av testledarna som när de själva utförde rörelsen (Gallese, Fadiga, Fogassi, & Rizzolatti, 1996). De hade satt in tunna elektroder i makakens hjärna så att de kunde registrera hur enskilda eller små grupper av neuron avfyrade sin aktionspotential vid olika betingelser. Därefter presenterade han hur de framkallat olika emotionella responser hos makaker genom att med elektroder stimulera olika delar av insula (Caruana, Jezzini, Sbriscia-Fioretti, Rizzolatti, & Gallese, 2011). Genom att stimulera olika delar av insula kunde de framkalla reaktioner såsom äckel och ilska. Slutligen visade han hur de på samma sätt som med makakerna hos epilepsipatienter framkallat olika emotionella/beteendemässiga responser genom att stimulera delar av gyrus cinguli, GCC, (Caruana et al., 2018). Försökspersoner och data samlades under många år vid Claudio Munari Epilepsy Surgery Centre of Niguarda Hospital, Milano, och utfördes som en del av patienternas preoperativa bedömning inför operation för epilepsi. Han visade slående filmer på hur patienter vid stimulans av olika delar av GCC omedelbart reagerade genom att sätta sig upp eller att sträcka sig efter saker. Fascinerande forskning som gör att kartan över vår hjärna kan ritas allt noggrannare.

 

Johan Thelander, ST-psykolog inom neuropsykologi

 

Referenser:

Caruana, F., Gerbella, M., Avanzini, P., Gozzo, F., Pelliccia, V., Mai, R., … Rizzolatti, G. (2018). Motor and emotional behaviours elicited by electrical stimulation of the human cingulate cortex. Brain, 141(10), 3035–3051. https://doi.org/10.1093/brain/awy219

Caruana, F., Jezzini, A., Sbriscia-Fioretti, B., Rizzolatti, G., & Gallese, V. (2011). Emotional and social behaviors elicited by electrical stimulation of the insula in the macaque monkey. Current Biology, 21(3), 195–199. https://doi.org/10.1016/j.cub.2010.12.042

Del Bianco, T., Falck-Ytter, T., Thorup, E., & Gredebäck, G. (2019). The Developmental Origins of Gaze-Following in Human Infants. Infancy, 24(3), 433–454. https://doi.org/10.1111/infa.12276

Fitzgibbon, B. M., Kirkovski, M., Fornito, A., Paton, B., Fitzgerald, P. B., & Enticott, P. G. (2016). Emotion processing fails to modulate putative mirror neuron response to trained visuomotor associations. Neuropsychologia, 84, 7–13. https://doi.org/10.1016/j.neuropsychologia.2016.01.033

Gallese, V., Fadiga, L., Fogassi, L., & Rizzolatti, G. (1996). Action recognition in the premotor cortex. Brain, 119(2), 593–609. https://doi.org/10.1093/brain/119.2.593

Jeon, H., & Lee, S. H. (2018). From neurons to social beings: Short review of the mirror neuron system research and its socio-psychological and psychiatric implications. Clinical Psychopharmacology and Neuroscience, 16(1), 18–31. https://doi.org/10.9758/cpn.2018.16.1.18

Rizzolatti, G., Alberto Semi, A., & Fabbri-Destro, M. (2014). Linking psychoanalysis with neuroscience: The concept of ego. Neuropsychologia, 55(1), 143–148. https://doi.org/10.1016/j.neuropsychologia.2013.10.003

Rizzolatti, G., Fogassi, L., & Gallese, V. (2006). Mirrors in the Mind. Scientific American, 295(5), 54–61.

Rizzolatti, G., & Sinigaglia, C. (2010). The functional role of the parieto-frontal mirror circuit: Interpretations and misinterpretations. Nature Reviews Neuroscience, 11(4), 264–274. https://doi.org/10.1038/nrn2805

Vivanti, G., & Rogers, S. J. (2014). Autism and the mirror neuron system: Insights from learning and teaching. Philosophical Transactions of the Royal Society B: Biological Sciences, 369(1644). https://doi.org/10.1098/rstb.2013.0184

Wang, Y., Metoki, A., Alm, K. H., & Olson, I. R. (2018). White matter pathways and social cognition. Neuroscience and Biobehavioral Reviews, 90(April), 350–370. https://doi.org/10.1016/j.neubiorev.2018.04.015