Sök Stäng

Riksstämman 2020: epiGenetik

Ola Hermanson, senior researcher, Karoliska institutet

Keynote lecture: epiGenetik: Ny förståelse för utvecklingssjukdomar i nervsystemet. Hermanson höll ett engagerat, underhållande och spännande föredrag om epigenetik på stämmans första dag. Han leder Hermanson Laboratory på Karolinska institutet som bedriver grundforskning om hur hjärnan utvecklas kopplat till hälsa och sjukdom, närmare bestämt utvecklingen av hjärnområden för sociala, emotionella och affektiva processer. För att förstå hur psykiatriska sjukdomar uppkommer, hjärntumörer uppstår och hur framtida behandlingar till detta kan utvecklas undersöker de hur hjärnan utvecklas från stamceller genom epigenetik.

Epigenetik är mekanismer som verkar i cellen runt genomet, epi; vid sidan av, och styr hur gener slås på och av, vilka gener som är aktiva samt hur aktiva de är (Cederquist, 2009). Vi har länge vetat att stress tidigt i livet är associerat till ökad reaktivitet för stress, kognitiva nedsättningar och psykiatriska sjukdomar, men något som de senaste 15 åren blivit allt mer tydligt i forskning är att epigenetik är avgörande i den molekylära mekanismen som ger dessa långsiktiga effekter (Provençal & Binder, 2015). Stress tidigt i livet är sådant som malnutrition, tidig försummelse, psykiska trauma, hormonella störningar and droger. Att epigenetik kan förklara hur dessa miljöfaktorer påverkar fenotypiskt uttryck och variabilitet både mellan individer, och inom en individ vid olika tillfällen, har visats i studier med möss (Renzi et al., 2018).

Hermansons och hans forskargrupps publikationer är avancerad grundforskning inom området biologi, genetik, epigenetik och att hitta verktyg samt metoder för att kunna bedriva sådan forskning. Att förstå alla delar i Hermansons före­läsning samt hans forskargrupps publikationer var inte lätt för en psykolog i sina bästa år som inte läst grundläggande cellbiologi sedan gymnasiet. Min främsta behållning av föreläsningen var dock att Hermansons underhållande och lättsamma stil gjorde att mitt intresse väcktes för ett tidigare helt okänt forskningsområde. När jag presenterade mig för honom och förklarade mina tillkortakommanden var han till min lycka snabb att validera detta och intygade att han kunde skicka en ett par enklare review-artiklar i ämnet. Det är dessa artiklar jag refererat ovan och som är länkade nedan. Dessa har du som medlem tillgång till via denna sida. Hoppas att du liksom jag tack vare Hermanson dyker ner lite i ämnet. En relativt säker framtidsspaning är att detta område på sikt kommer bidra mycket till förståelse för hjärnans utveckling, även för neuropsykologer utan avancerade kunskaper i biologi, och även bidra till behandlingar av de psykiatriska sjukdomar som drabbar de patienter vi möter dagligen.

 

Johan Thelander, Leg. psykolog, ST-psykolog inom neuropsykologi

 

Referenser:

http://Cederquist, E. (2009). Epigenetik – en bro mellan arv och miljö, Från Cell till Samhälle, Karolinska institutet

Renzi et al. – 2018 – From Epigenetic Associations to Biological and Psychosocial Explanations in Mental Health

Provençal Binder – 2015 – The effects of early life stress on the epigenome From the womb to adulthood and even before