Sök Stäng

Riksstämman 2019: ”Vi behöver många instrument i vår verktygslåda!” – Aspekter på att mäta trötthet vid lätta hjärnskador

Marika Möller, PhD och specialist i neuropsykologi, inleder sin föreläsning med utgångspunkt i sin egen förvirring – den som drev henne att lära sig mer om mental trötthet.  Hon konstaterar att hon åtminstone är förvirrad på en högre nivå idag än när hon började forska, och går vidare till att tydliggöra begreppet mental trötthet, eller fatigue, för oss åhörare.

Definitionen av fatigue är en komplicerad historia, något som kan visa sig i att prevalensen varierar så mycket mellan olika mätningar eller studier. Vad är det då egentligen vi mäter; är det definitionen som skiljer sig åt mellan studierna? Marika Möller ger oss en definition av fatigue som en subjektiv upplevelse av bristande fysisk eller mental energi som påverkar vanliga aktiviteter. Enligt Wylie och Flashman (2017) kan fatigue delas in i följande subtyper: fysisk fatigue (minskad förmåga till viljemässig fysisk aktivitet), stress fatigue (utmattning kopplat till kronisk stress), central fatigue (associeras till förändringar i CNS – centrala nervsystemet), emotionell fatigue (utmattning som uppstår vid hantering av livshändelser, som bland annat kan ge en känsla av att vara överväldigad) och kognitiv fatigue (en övergående ökning av mental utmattning som resultat av kognitiv aktivitet). Kognitiv fatigue kan även leda till fatigueability, vilket innebär en försämrad funktion avseende koncentration, uppmärksamhet och snabbhet.

Möller redogör även för ett annat sätt att förstå fatigue: Levitt och Deluca m.fl. beskriver i en studie från 2010 begreppen primär fatigue och sekundär fatigue. Här definieras primär fatigue som trötthet som har sitt ursprung ur en skada i CNS, medan sekundär fatigue är samvarierande faktorer som förstärker eller vidmakthåller primär fatigue, t ex smärta, sömnstörning eller medicinering.

Marika Möller berör även kompenseringsteorin – en skadad hjärna måste anstränga sig mer än en frisk hjärna för att kompensera för kognitiva brister, vilket skapar mental trötthet. Kopplat till detta beskriver hon att det kan vara svårt att förklara att en patient har en hjärnskada när den presterar bra i test. Samtidigt kompenserar då hjärnan för sina skador genom stor ansträngning och patienten kan vara så trött att den kräks av utmattning efteråt. Det kan alltså vara svårt att få syn på mental trötthet i testsituationen, eftersom patienterna ”håller ihop sig” och presterar väl, men till en hög kostnad.

Möller beskriver att det är komplexa testuppgifter som ger tydligast utslag när man testar patienter med TBI, vid mindre komplexa uppgifter klarar de bättre att hålla ihop sig. Det är denna typ av uppgifter som kan hjälpa oss att lättare skilja ut personer med mental trötthet vid TBI: vill man göra snabba utredningar ska man alltså ge komplexa uppgifter.

I en studie av Stuss med flera från 2011 kunde man se en korrelation mellan instabilitet i prestationen och trötthet efter testningen. Möller menar att vi psykologer inte är vana att titta på ojämnhet i prestationen. Testbatterier, till exempel WAIS, är utformade för att successivt bli svårare och svårare, och det kan vara svårt att veta om det som gör att patienten faller bort är ökad svårighetsgrad eller ökad uttröttbarhet.

Möller avslutar med några konkreta råd om kognitiv testning: Ta inte bara något i förrådet, utan tänk igenom vilket test du använder och varför! Fatigue är ett komplext tillstånd som involverar många faktorer och varje patient är unik. Därför behöver vi ha flera olika test i vår verktygslåda, och vara ödmjuka inför dem!

Marika Möller föreläser på Neuropsykologernas riksstämma 2019.

Mer nyfiken på fatigue?

 

Anna Claesson, Leg. psykolog

Lokalredaktör SNPF Södra