Sök Stäng

Riksstämman 2017: Det var någonting som hände med mig men jag är någon annan idag!

Kerstin Bergh Johannesson inleder sin föreläsning på måndagseftermiddagen med en historisk tillbakablick över hur EMDR som behandlingsmetod uppkom på 1980-talet och hur den utvecklades genom studier på Vietnamveteraner och sexuellt traumatiserade. Man trodde först att det enbart var en desensibilisering av minnet som skedde, men metoden visade sig sedan också innebära en bearbetning: efter bara enstaka sessioner hade många av veteranerna inte längre PTSD.

EMDR är kort och gott att i minnet gå igenom traumat samtidigt som någon form av sensorisk stimulering sker – vanligtvis att patienten får fästa blicken på någonting som förs fram och tillbaka i hennes synfält. EMDR är att stimulera den egna läkande kraften, menar Bergh Johannesson, genom att hålla kvar patienten i sitt minne samtidigt som stimuleringen ger kopplingen till här och nu.

Idag finns det god evidens för EMDR: det har gjorts ett stort antal randomiserade kontrollerade studier, behandlingen har visat sig likvärdig med traumafokuserad KBT och rekommenderas av WHO. Några karaktäristika för metoden, utöver den sensoriska stimuleringen, är att exponeringen är begränsad. Det finns inga krav på att man behöver redovisa detaljer verbalt och negativa kognitioner utmanas inte – man tar reda på dem, men ifrågasätter dem inte. Bearbetningen bygger på de egna associationerna och inga hemuppgifter ges. EMDR är en manualiserad behandlingsmetod bestående av åtta distinkta steg, vilka givetvis anpassas individuellt efter patienten.

Metodens viktigaste funktion är att skapa dubbel uppmärksamhet genom den samtidiga aktiveringen av minnet och sensorisk stimulering. På så sätt integreras de sensoriska intrycken och kognitiva delarna av en upplevelse och patienten förmår skilja ut sig själv från händelsen: skilja på att det var någonting som hände mig men jag är någon annan idag. Man vet inte exakt vad som är verksamt i EMDR, det finns bara hypoteser. Men, undrar Bergh Johannesson, finns det någon terapeutisk behandlingsmetod där vi egentligen kan säga precis vad som är verksamt?

En av de hypoteser som finns handlar om arbetsminnet: om vi samtidigt med traumabearbetningen stjäl energi från arbetsminnet, genom den bilaterala stimuleringen, blir arbetsminnet mer påverkbart för förändring. En annan hypotes är att stimuleringen likt rytmen i hjärnvågorna vid REM-sömn hjälper traumats transport från amygdala till prefrontala cortex för bearbetning. Vad vi vet oavsett hypotes, slår Bergh Johannesson fast, är att neurologiska förändringar sker. Vid hjärnavbildning har det konstaterats att aktiviteten i hjärnan förändras.

Bergh Johannesson sammanfattar att EMDR är en integrativ metod som kombinerar kunskap från inlärningsteori, kognitiv teori, psykodynamisk teori och psykofysiologisk kunskap. Den kan användas vid trauman, komplicerad sorg och andra negativa livserfarenheter som skapar symtom och påverkar individen i nuet. Metoden har även provats för andra kliniska grupper, vid t ex depression, fobier, panikångest och tvång. Även vid trauma hos personer med intellektuell funktionsnedsättning, med ett anpassat protokoll, har man sett att symtomen reducerats.

”Traumatiska minnen är som bakvatten”, avslutar Kerstin Bergh Johannesson föreläsningen, ”de snurrar runt, runt. Och det gäller för oss att få loss bakvattnet!”

 

Anna Claesson, Leg psykolog

Lokalredaktör Södra regionen