Nyligen publicerades i Psykologtidningen (nr 1, 2023, sida 39) en fråga i “Fråga förbundet” om vilka yrkesgrupper som får WAIS-testa. Det är en fråga som då och då dyker upp, bland annat för att arbetsgivare av olika skäl kan önska förlägga själva testandet till andra yrkesgrupper än psykologer. Det svar från Psykologförbundet som gavs i Psykologtidningen är i SNPF:s åsikt ganska vagt. Vi anser att det är av yttersta vikt att nyansera svaret gällande psykologers unika kompetens i neuropsykologisk testning men även vad gäller testers behörighetskrav.
I svaret som publicerades i Psykologtidningen står att det finns få regleringar i hälso- och sjukvården som beskriver krav på viss kompetens för en viss insats. Det stämmer, men Socialstyrelsen är också tydlig med att den som utför en uppgift ska ha kompetens att utföra den. För oss i SNPF är patientsäkerheten central. Den enda yrkesgrupp som har kompetens att genomföra en WAIS-testning på ett patientsäkert sätt är psykologer.
WAIS-IV får bara inköpas och hanteras av yrkesgruppen leg. psykolog enligt testförlaget. Vid inköp av WAIS intygar man detta genom sin legitimation. Att tillåta andra yrkesgrupper att genomföra testet innebär således att man vilseleder förlaget. Testets primära syfte är att på ett standardiserat och normerat sätt bedöma nivå av kognitiv funktion och begåvning. Resultaten kan i många fall vara av stor vikt i kliniska bedömningar, till exempel vid diagnostik av intellektuell funktionsnedsättning eller vid kognitiv funktionsbedömning för individanpassade insatser, stöd och behandling.
WAIS-IV är normerat under de förutsättningar att testningen genomförs av yrkesgruppen psykolog. Psykologen är speciellt utbildad inte bara i psykometri och psykometrisk tolkning utan besitter också specifika professionella färdigheter i att kliniskt bedöma patientens beteenden, affekter och psykiatrisk status under testningen, och därtill genomföra tillämpliga psykologiska interventioner när så kan behövas. Några exempel är att vara vaksam på bristande motivation eller alltför hög ångest som kan påverka resultatet. Ännu viktigare är att testningen inte ska vara en obehaglig upplevelse för patienten. Psykologen har kompetens att bedöma om det behövs en paus för ångestreglering, behov av att ändra testningens upplägg eller kanske till och med överväga att avbryta testningen på grund av patientens aktuella tillstånd. Psykologens kompetens kvalitetssäkrar således datainsamlingen och resultatet löpande igenom testprocessen och det tillförsäkrar också patientens rättighet att känna sig trygg och införstådd med vad som sker i undersökningen.
Att administrera en Wechslerskala handlar inte bara om att läsa på i manualer och ha allmän människokännedom utan också att besitta specifik professionell kompetens för att kvalitetssäkra resultatet och att skapa en trygg kontext för den individ som testas. Psykologen är genom sin utbildning expert på att bedöma beteenden och de kontinuerliga observationerna av testbeteenden adderas till bedömningen och sätter de psykometriska resultaten i en individuell kontext; vad betyder resultatet för just den här individen, vad ligger bakom framgång och misslyckande för just den här personen i vissa typer av problemlösning? Den sammanfattande tolkningen handlar om att väga det psykometriska resultatet emot dessa kvalificerade kliniska observationer. Förutsättningarna att lyckas med tolkningsarbetet, samt att bibehålla testets reliabilitet och validitet är därför beroende av administreringsprocessen, där både kvantitativa och kvalitativa data samlas in.
Om man väljer att frångå det standardiserade administreringsförfarandet som legat till grund för hur testet är normerat, till exempel i detta specifika fall genom att låta en arbetsterapeut utan erforderlig psykologisk utbildning eller kompetens administrera testerna på patienter, så kan man inte heller anta att normerna för testet är applicerbara i det givna fallet. Detta gör att hela syftet med en standardiserad testning faller.
Att testas med WAIS standardversion tar för många av våra kliniska patienter ett par timmar i anspråk. Inte heller att förglömma den mentala och känslomässiga ansträngning det kräver av just patienter som många gånger inte har så mycket av den varan. För varje patient som lägger ner förtroende, tid, arbete och ansträngning i hopp om att få veta mer om sitt fungerande och få viktiga diagnostiska svar har vi alla (såväl enskilda professionella som enheter och organisationer) ett viktigt ansvar att göra omsorgsfulla överväganden kring hur vi kan kvalitetssäkra våra kliniska bedömningar – för våra patienters skull.
Christine Bedinger, leg psykolog, specialist i neuropsykologi
och Riksstyrelsen för Sveriges Neuropsykologers Förening