
Titel: Att testa barn och ungdomar – om testmetoder i psykologiska utredningar Författare: Ann-Charlotte Smedler & Eva Tideman Förlag: Natur & Kultur Andra utgåvan
Jag fick den första utgåvan av denna bok av min handledare när jag gjorde praktik inom Elevhälsan. Den är således nära sammankopplad med mitt första möte av den praktiska verkligheten av psykologyrket. Den spelade också en stor roll i att grundlägga mitt intresse för att arbeta med och mot barn och ungdomar och se de möjligheter som finns i psykologisk utredning om det genomförs på ett väl genomtänkt och respektfullt sätt. Sedan dess har jag hunnit jobba ett antal år kliniskt med olika typer av bedömning och utredning och har verkligen sett fram emot en uppföljare att läsa genom mina nu något mer erfarna ögon. Och jag tycker att den lever upp till förväntningarna. Den är väldigt lik första utgåvan på det viset att upplägget är detsamma där olika metoder gås igenom utifrån en allmän beskrivning, teoretisk förankring, uppbyggnad och innehåll, utprövning och med en sammanfattande rekommendation över användning. Med den uppenbara skillnaden att den är helt uppdaterad med de senaste skattningsskalorna och testbatterierna. Skattningsskalor som är ute efter att fånga upp typiskt beteende, och tester som avser mäta maximal prestation; och beskrivningar hur de metoderna kan komplettera varandra i utredning. Ett helt nytt kapitel ger teoretiska referensramar för metodval och berör möjligheterna att använda utredning som en behandlingsintervention á la Therapeutic Assessment. Men förutom att ge en bred överblick avseende flera aspekter av metoder så uppskattar jag att boken tar ett helhetsgrepp på utredningsförfarandet; från överväganden kring när och hur en ska göra vad till testsituationens utformning och möjligheter till observation, genom psykometriska utmaningar, kulturella och språkliga aspekter och överväganden, vidare till utlåtandeskrivning och återkoppling av utredningens resultat. Boken är något av en genväg med godbitarna från respektive metods manualer. Men jag uppskattar särskilt den del som inte går att få ut från manualerna; de erfarna författarnas rekommendationer för den praktiska användningen ute i vår kliniska verklighet. Även om varje psykolog och arbetsplats kan ha sina användningsområden för olika metoder så är det värdefullt med erfarnas blick över vad som kliniskt har varit användbart och inte, uppslag för anpassningar att göra i särskilda situationer och normers begräsningar i de faktiska populationer vi svenska psykologer stöter på i vår arbetsvardag.
Jag tycker det är sympatiskt att det redan i början av en bok med fokus på metoder i psykologisk utredning konstateras att vi innan vi fördjupar oss i individinriktad diagnostik kan komma till rätta med många problem som uppstår kring barn och ungdomar genom insatser i miljön genom föräldra- eller familjearbete eller en bättre anpassad förskole- eller skolsituation. Men i de fall det krävs en fördjupad individuell utredning är test och skattningsskalor goda arbetsredskap för den kliniska psykologen i detektivarbetet att förstå och beskriva ett barns problem och funktionsförmåga. Formulering av syftet med utredningen tillsammans med barnets närmaste omgivning och transparens i processen är nödvändigt för att kunna landa i ett resultat som omgivningen förstår och kan ta tills sig. Detta för att behandlings- och åtgärdsförslag ska vara väl förankrade och en naturlig följd av bedömningen. De lyfter även den etiska aspekten av barns särskilda utsatthet och den objektifierande roll testförfarandet i sig innebär och att man bör förhålla sig ödmjuk till det och testernas och testsituationens begränsningar. Kärnan i det är medvetenheten om att det i en testsituation alltid finns en risk att en mäter en tillfällig prestation och inte en faktiskt maximal förmåga. Ett take-home message är att om en är väl bevandrad i metoderna så ges det möjlighet att anpassa HUR de används i relation till VAD vi vill veta. Att det faktiskt finns utrymme att använda testen för kvalitativ information och förslag till pedagogiska interventioner när psykometrins gränser är nådda om en vet vad en håller på med.
Sammanfattningsvis är även den andra upplagan en god grundbok för att väcka intresse för det utmanande men roliga detektivarbete utredning av barn och unga kan vara. Den ger en god och bred, nyanserad bas i ämnet men påminner även mig som nu gjort ett antal år med psykologiska utredningar att inte tappa fotfästet från grundbultarna. Att ständigt återknyta till de statistiska grunderna till de mått vi använder, känna till alla aspekter av de metoder jag väljer att använda samt att bredda vad jag väljer att göra och hur jag gör det utifrån frågeställning och syfte. Hela utredningsförfarandet ska följa en tydlig röd tråd av aktiva och väl underbyggda val. Det finns utrymme att vara kreativ i psykologiskt utredningsarbete, men inget ska lämnas åt slumpen.
Anette Michel Sandström, leg. psykolog
Här kan du läsa ett smakprov ur boken: http://www4.nok.se/smak/index.asp?isbn=9789127823846