Sök Stäng

Covid-19: Post Intensive Care Syndrome – kognitiv påverkan och behov av rehabilitering

Efter intensivvård för kritisk sjukdom finns risken för bestående besvär, oavsett orsaken till intensivvården. Ett samlat begrepp för de besvär som kan uppstå efter intensivvård är post-IVA-syndrom eller post-intensive care syndrome (PICS), och det innefattar både kognitiva, psykiska och fysiska nedsättningar. Vid utskrivning från intensivvård uppvisar ungefär 2 av 3 kognitiva besvär och efter ett år uppvisar 1 av 3 fortfarande en kognitiv påverkan. De kognitiva nedsättningar som finns beskrivna vid PICS innefattar minne, uppmärksamhet, visuospatial funktion, psykomotorik och exekutiva funktioner som impulsivitet.  Psykiatrisk påverkan i form av ångest, depression och PTSD förekommer samt fysiska nedsättningar med bland annat andfåddhet, smärta, neuropatier, muskelsvaghet och svår fatigue. När det gäller bestående kognitiv påverkan efter intensivvård för livshotande sjukdom har beskrivits att delirium, framförallt förlängt delirium, är en riskfaktor. Risken att drabbas av PICS är högre vid lång vårdtid på IVA, högre ålder och komorbiditet av olika slag, samt vid respiratorvård. De patienter som drabbats av svår Covid-19-infektion löper stor risk att drabbas av PICS i efterförloppet, då riskfaktorerna ofta är många.

Vid svår Covid-19 har det visat sig att det finns en risk att drabbas av stroke och mikroblödningar i hjärnan, vilket i sig kan påverka kognitionen. Man har även sett annan påverkan på CNS och olika typer av neurologiska symtom. Det finns ännu få rapporter gällande hur/om Covid-19 i sig påverkar kognitionen och vad i de symtom man ser härrör från vården för livshotande sjukdom med bl.a. medicinering och respiratorvård och vad som kan tänkas ha med covid-19 att göra. Från Frankrike rapporterades i ett patientunderlag från 3 mars till 3 april 2020 att 15 av 45 (33%) av de utskrivna patienterna hade ett dysexekutivt syndrom med ouppmärksamhet, svårigheter att orientera sig samt dåligt koordinerade rörelser. Även här är orsakssambanden osäkra. Oavsett orsak är dock rehabiliteringen för covid-19-patienter viktig, och det är också viktigt att inte tappa bort den kognitiva aspekten och risken för påföljande psykisk ohälsa hos patienterna. I en debattartikel i Läkartidningen (2020/04) påtalade läkarna i Svensk förening för rehabiliteringsmedicin behovet av rehabilitering för personer som återhämtar sig från allvarlig Covid-19-infektion och runt om i landet pågår i dagsläget stor aktivitet för att fylla behoven.

När det gäller psykologens roll i rehabkedjan är det av stor vikt att vara medveten om risken för kognitiv påverkan, utöver den psykiska ohälsa och risk för PTSD som är ganska vanligt vid PICS.  De är viktigt att i ett tidigt skede fånga eventuella kognitiva nedsättningar för personer som ska ta sig tillbaka till arbete efter att ha varit svårt sjuka. Många gånger fokuseras i tidigt skede på allmän mobilisering, vilket förstås är av stor vikt för återhämtning och återgång till vardag och jobb. Det är inte alltid de kognitiva nedsättningarna blir påtagliga och besvärande förrän personen utsätts i större utsträckning för vardagslivets påfrestningar. Det är dock av stor vikt att redan tidigt fånga upp individer med tecken på kognitiva nedsättningar för att kunna fokusera rehabiliteringen och för förberedelse inför återgång till arbetsliv och vardag, precis som vid andra tillstånd som drabbar hjärnan och kognitiva funktioner. Även uppföljning i ett senare skede är viktigt. Därför har en arbetsgrupp tagit fram en rekommendation till ett kognitivt screeningbatteri som kommer i ett separat inlägg på SNPFs hemsida.

Här berättar Henk Stam, ordförande i European Academy of Rehabilitation Medicine om Covid-19 och PICS:

https://www.youtube.com/watch?v=FiU2we_9f1s&feature=youtu.be

Litteratur:

1.J.Stam, G. Stucki and J. Birkenbach.2020). J. rehabil med 2020;52:jrm000444 COVID-19 post intensive care syndrome a call for action

2.Sakusic et al. (2018) Mayo Clin Proc. Janyary 2018;93(1):68-82. cognition critical illness review

3.Helms et al (2020) The new England journal of medicine. DOI: 10.1056/NEJMc2008597. neurologic features in severe cov19

 

https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/04/behovet-av-rehabilitering-maste-motas-efter-svar-covid-19/

 

Kristina Hedman, leg psykolog, specialist i neuropsykologi