Sök Stäng

Behandlingsstrategier vid ADHD och Autism

Katarina Sörngård, författare till autismhandboken och ADHD-hjälpen, gästade Göteborg i samband med bokmässan. SNPF västra och Västra Götalandsregionen passade den 27 september på att arrangera föreläsning om behandlingsstrategier vid ADHD och autism, med tyngdpunkt på vuxna med högfungerande autism. Föreläsningen var mycket välbesökt och som samarrangemang var den även öppen för fler professioner än psykologer.

Två separata och ibland konkurrerande system för att styra beteende beskrevs. Ett snabbt och reflexmässigt och ett långsiktigt, långsamt och eftertänksamt. Det förra mer limbiskt dominerat emedan det senare tar mer frontala resurser i anspråk. Båda systemen är viktiga för att hantera utmaningar. Vid ADHD och autism framstår dessa system vara ur fas med omgivningen. Lite schematiskt kan sägas att vid ADHD dominerar det mer reflexmässiga, reaktiva och omedelbara även i situationer när ett mer eftertänksamt förhållningssätt hade varit gynnsamt. Vid autism ses dominerande långsiktigt eftertänksamma strategier även i situationer där viss brådska råder. Det är inte så tydligt i den kliniska vardagen då överlappningen mellan de två tillstånden är stor; dels är det inte ovanligt med båda diagnoserna och dels är det även överlappande symptombild mellan diagnoserna. Det betyder också att fungerande behandlingsstrategier kan lånas från båda områden.

Vid ADHD kan behandlingen riktas in i sex områden.

Katarina A. Sörngård, leg psykolog, leg. psykoterapeut, specialist i neuropsykologi och psykologisk behandling.

  • Mål och motivation
  • Organisera och planera
  • Bromsa impulser
  • Reglera känslor
  • Förbättra uppmärksamhet
  • Kommunicera bättre och förebygga konflikter.

Strategier och färdigheter vid autism

Autism ger individen specifika situationsbundna utmaningar och mer övergripande svårigheter. Personer med autism har ofta svårt med att förstå och uttrycka känslor, svårigheter med kommunikation och socialt samspel samt svårt i situationer som kräver flexibilitet. Mer konkret yttrar sig svårigheterna som

  • Det är svårt att tillfredsställa sina behov
  • Det är svårt att be om hjälp
  • Det är svårt att välja
  • Det är svårt att fatta beslut
  • Det är svårt att tolka upplevelser
  • Det är svårt att förstå och använda känslomässiga begrepp.

Känslospektrumet omfattar allt från primitiva närmast fysiologiska reaktioner till uttryck för komplexa och svårtydda behov. Det är till stor hjälp för att förstå och identifiera känslor om de kan identifieras med motsvarande behov. Breda känslobegrepp ger för få nyanser och minskar möjligheten att förstå den egna reaktionen i en given situation. Att bistå med utökade och förfinade känslobegrepp ger ökade möjligheter att förstå och uttrycka känslor och behov.

Svårigheter med kommunikation och socialt samspel är ständigt närvarande vid autism. Mentaliseringssvårighet och kontextblindhet utgör den konceptuella grunden för insatser för att stärka förmågan till socialt samspel.

Personer med autism kan med träning och stöd utveckla kommunikativ förmåga, uppleva högre grad av ömsesidighet och ha mer målinriktad aktivitet och minska sin stress. Resurser för detta kan frigöras om svåra, energikrävande och ofta återkommande problem kan hanteras med rutiner, förenklade strategier och beslutsprocesser.

Föreläsningen presenterade grundläggande principer och konkreta insatser som kan vara till hjälp vid arbete med personer med autism och eller ADHD. Beroende på svårighetsgrad kan insatserna ges som behandlingsintervention eller vid rådgivning. Det stora åhörarantalet representerade ett brett professionellt spektrum med olika krav på nivåanpassning och mindre anpassat till vår profession än våra vanligaste föreläsningar. Vi är nöjda att med ett betydligt större format, i samarbete med VGR, kunnat ge ett tillfälle att sprida psykologisk kunskap om neuropsykiatri till en bredare grupp inom vården.

 

Tomas Alsiö, leg psykolog

Lokalredaktör SNPF Västra